Vi kan ha världens trevligaste och sötaste receptionister. I fredags hade vi julmys på jobbet och man kan väl säga att de gick rätt all-in, med en jättebuffé, pepparkakshusbygge och luciatåg.
Urtrevligt. Tyvärr kunde jag inte stanna så länge eftersom jag hade lovat M fredagsklubb som denna gång bestod av en tur till gymmet samt middag. Kan säga att jag fortfarande har träningsvärk i armarna efter pärsen. Har kanske inte rätt teknik när jag tränar, afterall.
Hur som, vi åt kanske VÄRLDENS godaste sallad efter träningen bestående av kyckling, bulgur, ruccola, körsbärstomater, sockerärtor, äpple och valnötter. Till detta creme fraiche blandat med vitlök och sweet chilisås. Nice.
Efter detta drog jag ut på stan för att möta upp kollegorna A och N på någons födelsedagsfest på gamla Neu. Tror att vi drack typ tre shots och två öl inom loppet av en timme. Det var väl ungefär då jag insåg att det inte riktigt skulle accpeteras att jag skulle gå hem efter det. Istället myglade N in mig på Berns och Hoffmestros spelning. Tyvärr var vi jättesena och kom till extranumrena. Men det var bra studs ändå.
Tror aldrig att jag har träffat så mkt bekant folk på krogen: I's kompis; två gymnasieklasskompisar; en f.d. kårmedlem, en gammal ängsholmare; en kollega från förra säsongen samt en hel DRÖS av M's kompisar.
Jahapp. På lördagen var jag alltså duktigt bakis och det hände väl inget speciellt förrän på kvällen då vi såg en skitbra film som hette Eagle Eye.
I hade också sett den och var inte lika förtjust, men det är bara för att han är teknolog. Filmen handlar egentligen bara om en jättedator och i hans civilingenjörshjärna så "skulle det där aldrig funka". Men vi lyssnar alltså inte på honom. Den är jättebra. 4,5 av 5.
På söndagen blev det ett jävla bullbak
innan jag drog hem till I på glögg. Det var supermysigt men tyvärr kunde jag inte stanna så länge eftersom jag skulle in till stan på bio. Såg - den tyvärr inte lika grymma rullen - The day the earth stood still.
Handlar om Keanu Reeves som spelar en fullständigt nollställd utomjording som ska rädda världen från mänskligheten. Jennifer Connelly spelar en förvirrad forskare som mest tittar storögt på honom genom hela filmen och väser: "We can change!" Ja, det var rätt cheesy, utan en enda rymdfajt att stoltsera med. 2,5 av 5.
Och sedan blev det måndag. Och snart blir det tisdag. And the beat goes on...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar