Från oss alla till er alla

Så har ännu en jul kommit och gått.

10.30 - risgrynsgröt
12.00 - panikhandla allt som mamma glömt (detta år var det faktiskt bara marshaller)
12.30 - hämta mormor
13.00 - barndomskompisen V kommer med sin mamma G
13.10 - jullunch
15.00 - kalle anka - detta år var det bara brossan som kollade faktiskt; V och jag hamnade i en passionerad diskussion om puckade brudar, eftergymnasiala studier och hur vi lyckades bli så samhällsanpassade trots våra mammors lite alternativa uppfostran.

En passus här: Idag fick jag reda på att min mamma ibland fick lite tråkigt under mina första levnadsår. Hon beslöt sig helt sonika för att hon skulle experimentera lite med min mentala utveckling.
Ni vet hur man under sina första år lär sig om hur världen fungerar och börjar kalla mamma för "mamma" och träd för "träd" osv? En rätt önskvärd utveckling, kan man tycka. Men min mamma tyckte alltså att det blev lite tråkigt i längden. Alltså, när jag i typ tre-årsåldern fick syn på en hund och förtjust ropade "Hund!" så kunde hon säga: "Nej, det där är en häst." Fattar ni? Helt sjukt, bara för att jävlas.
Så "hinken" man lekte med i sandlådan blev en "potta" osv. Och de här exemplena är ju bara toppen på isberget, misstänker jag. Detta berättade hon under lunchen, medan hon skrattade djävulskt.
"Nej, det är en häst." Vem gör nåt sånt?

15.50 - V och G åker
16.00 - paketöppning.

Jag fick så himla mycket fina grejer i år. Bl.a. en skitsnygg klocka som S lyckades vaska fram. Så jävla rätt, ibland får han verkligen huvudet på spiken:

18.00 - mormor åker
19.30 - skinkmacka
19.30 - 00.30 - "Ett päron till farsa firar jul", "Tomten är far till alla barnen", "Oceans 13"

God natt och god juldag, får man väl säga. Kanske blir det en skinkmacka till innan jag knoppar, vi får se.